Free on Saturday?

Yes, she's free every saturday.


Vid en punkt i mitt liv gjorde jag ett dåligt beslut. Men det känns ändå dumt att säga att jag ångrar det..


Ungefär i sjuan så hade jag många kompisar som jag hängde med mycket. Vi har kännt varandra sen skolan började i princip men D sökte tröst hos mig eftersom hon sa att våran andra kompis M och en till var taskiga mot henne, vilket är helt osannolikt när jag tänker i efterhand. M skulle aldrig göra en fluga förnär, allvarligt! Hon kunde vid den tiden knappt säga nej, så jag tror inte att det var så.

I alla fall så var D själv och behövde mig. Så såklart ägnade jag all min tid åt henne om det var det hon behövde eftersom hon var en vän i nöd. Det var inte menat så av mig men det blev som att jag lämnade alla andra vänner när hon behövde mig. När hon var tillbaka på fötterna hittade blev hon kompis med L och lämnade mig helt åt mitt öde. Inte en tanke på att jag hade lämnat alla för henne.

M har alltid funnits där för mig, men det blev aldrig som förr. Vi kommer alltid att bra vänner, men inte på det sättet att vi umgås mycket. Vi gled ifrån varandra och det är det som är mest ledsamt för hon är världens underbaraste människa!


Det var nog då jag slutade lita på folk. Och nu har det även gått fem år sen dess så jag har i princip tappat min sociala förmåga och jag kan inte komma folk nära, eller låta dem komma nära
mig.


Så nu sitter jag här och kan inte riktigt minnas senast jag umgicks med någon på fritiden. Var nog inte 2009 iaf.. Jag har som sagt vänner, de träffar jag inte på fritiden för vi är inte nära och har egentligen inget gemensamt. Träffar de endast när jag är på ställen.


Någon som har tips?
- Var träffar man nya människor?
- Hur tar man kontakt utan att verka som en idiot?
- Allmänna tips för att få riktigt bra vänner?

Vem är hon?

En tjej som inte lyckas få rätsida på sitt liv.
Kämpar med allt som vanliga människor gör, men får göra det själv i brist på bra vänner att anförtro sig åt. Därför finns nu den här bloggen.

Ska försöka att inte låta för tragisk och klaga för mycket. Men nu ska allt ut så jag slipper äta upp mig själv inifrån!

Over and out ,